Därför behöver klimatkampen nya medier!

9 min read

Medieforskning har i ett helt århundrade kommit fram till att etablerade medier på grund av olika faktorer generellt sett speglar den härskande klassens intressen. Detta är ett välkänt socialt fenomen, bekant på alla journalistutbildningar.

Därför ska vi inte bli förvånade av att forskningen visar att media sviker sin informativa uppgift när det gäller vår tids största problem, klimatförändringen. Vilket naturligtvis beror på att det kapitalistiska system som de etablerade medierna verkar i och är oerhört influerat av, inte bara har skapat, utan även tjänar pengar på att driva på den globala uppvärmningen.

 

Den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change berör detta i en artikel med rubriken "The climate change research that makes the front page: Is it fit to engage societal action?" (Global Environmental Change, Volume 80, May 2023, 102675.)

Artikeln talar kritiskt om ”medias grindvakter, dvs. nyhetsredaktioner, pressavdelningar på akademiska institutioner och välbärgade tidskrifter som är den klart dominerande nyhetskällan” som ”måste se över sin agenda”.

Men eftersom etablerade medier till sin natur är samhällsbevarande, har rapporteringen om den globala uppvärmningen också en tillbakahållande effekt på läsarna, lyssnarna och tittarna. Tyvärr använder sig dylika vetenskapliga texter ofta av ett svårtillgängligt akademiskt språk, t.ex: ”Den process genom vilken media väljer ut vissa forskningsresultat om klimatförändringar kommer sannolikt inte att leda till samhälleliga åtgärder. Vi visar att nuvarande kriterier för nyhetsvärde väljer ut mycket specifika egenskaper hos forskning om klimatförändringar som sannolikt inte kommer att utlösa offentlig aktivitet.”

Vad de menar är att etablerade media framställer klimatförändringarna som något som man inte behöver aktivera sig för, utan att det räcker med att individuellt sopsortera och flyga mindre, etc, och sedan kommer makthavarna att ta hand om det. Vilket ju i och för sig är det budskap som media alltid ger. Etablerade media är systembevarande.

 

Igår hittade jag en sammanställning som någon gjort av den senaste klimatbevakningen i etablerade medier i Sverige, och det är ingen uppmuntrande läsning:

Förra veckan, vecka 8, rapporterade Ekot 17.45 och TV4 Nyheterna 19.00 i 0 min och 0 sekunder om miljön, klimat, biologisk mångfald, etc. Rapport 19.30 gav sammanlagt 3 min 25 sek sådan rapportering – av totalt 165 min sändningstid! Som om det vore en småsak av lokal natur. Denna person gjorde en sammanställning av stora klimatnyheter i veckan som det ej rapporterats om i etablerade medier under vecka 8. Sammanställningen finns sist i denna artikel.

 

"Vi skulle inte vara i ett så djupt hål när det gäller klimatförändringarna just nu om det inte vore för mainstream-media. Deras jobb är att informera allmänheten. De ska täcka de viktigaste sakerna som händer och effektivt kommunicera vad som händer och varför så att människor kan fatta välinformerade beslut.” Det skriver Ryan Hagen i en artikel på LinkedIn som visar statistik över hur tafatt etablerade mediers klimatbevakning är. Artikeln fortsätter:

”Men mainstream-medierna har misslyckats med att göra detta i årtionden när det gäller den planetära nödsituationen. Klimatkrisen och ekosystemkollapsen är vår tids berättelser och medierna är inte i närheten av vad de behöver vara när det gäller både kvalitet och kvantitet i sin klimatbevakning. De har misslyckats med att effektivt kommunicera att detta är en nödsituation, vad som orsakar den, hur den kopplar till allt vi bryr oss om, att vi redan har de flesta av de lösningar som vi behöver för att ta itu med detta, vem som arbetar för att förhindra att dessa lösningar distribueras och att omedelbara och systemiska åtgärder krävs för att ta itu med detta.”

 

Detta får allvarliga konsekvenser. Jag ska ge bara två exempel: Medan den ideella och icke-kommersiella Världsnaturfonden – som inte har sådana grindvakter som hos etablerade medier – konstaterar att "det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet", togs klimathotet på så litet allvar att det inte ens fanns med på dagordningen vid Folk och Försvar-konferensen nyligen. I Läkartidningen vittnar flera tjänstemän på Folkhälsomyndigheten om att de aktivt hindrats från att lyfta klimathotets konsekvenser för folkhälsan internt.

– Det har spridits en tystnadskultur när det gäller klimatet och vi är flera som kallats aktivister när vi försökt få myndigheten att bli tydligare om läget, baserat på den forskning som finns, säger en tjänsteman.

Detta är som sagt bara två exempel på hur de etablerade mediernas bevakning faktiskt bidrar till att hålla människor passiva, att avhålla dem från att aktivera sig för klimatet.

 

Global Environmental Change konstaterar: ”Mediernas rapportering av forskningen om klimatförändringen framställer det som att att klimatförändringen främst är ett miljöproblem, vilket undergräver insikten om att dess inre samhälleliga, ekonomiska, rättvisemässiga, filosofiska och till och med tekniska dimensioner är avgörande för att åstadkomma en lösning.”

Det har gått så långt att journalister bildat Covering Climate Now, ett världsomfattande journalistiskt nätverk för att hjälpa journalister ”att framställa en exceptionell journalistik som engagerar publiken, ställer makthavare till svars och inspirerar till förändring.”

 

Under rubriken "The media need to cover the climate crisis as seriously as it covered Covid" skriver två av medlemmarna i Covering Climate Now, Mark Hertsgaard och Kyle Pope

”Med vissa undantag har nyhetsbranschen fortfarande inte svarat upp mot den globala uppvärmningens verkliga omfattning och farlighet."

De jämför med etablerade mediers ansvarstagande vad gäller Covid, och i detta blir det oerhört uppenbart hur de etablerade medierna håller tillbaka vad gäller det ännu större problemet med klimatförändring:

”Ingen i media ifrågasatte behovet av att avsätta resurser för att få allmänheten att förstå Covid och sedan göra historien tillräckligt stor. De flesta försäljningsställen körde flera Covid-berättelser varje dag, vilket hjälpte även avslappnade nyhetskonsumenter att förstå att något viktigt hände. Journalister grundade sin bevakning i vetenskap, men vi framställde det inte enbart som en vetenskapshistoria: vi beskrev även Covid ur ett hälsoperspektiv, ett politiskt perspektiv, ett affärs-, utbildnings- och livsstilsperspektiv. Och vi talade inte bara om problemet utan också om dess lösningar (t.ex. att bära mask, social distansering, vaccinationer)."

Klimatbevakningen skulle kunna göra på samma sätt. På varje nyhetsredaktion i varje samhälle bör klimatkrisen inte betraktas som ett inslag, utan som en genomgående linje som involverar allt vi gör. Ingen del av nyhetsredaktionen får vara undantagen – inte näringsliv eller kultur, inte sport eller lokal politik.”

De klimataktiva frågar sig ofta varför inte fler engagerar sig i klimatprotester, etc.

Den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change sätter fingret på en av de viktigaste förklaringarna: De etablerade medierna inte bara underrapporterar den globala uppvärmningen, utan när de rapporterar om den, gör de det på ett sätt som ger intrycket av att det inte är något som vi varken kan eller ens bör göra något åt. Därför stöter rapporteringen på ett kognitivt motstånd.

Global Environmental Change efterlyser en klimatrapportering som tvärtom är lösningsinriktad och därmed löser upp knutarna:

”Lösningsorienterad journalistik upplever ofta lägre nivåer av kognitivt motstånd.”

En av anledningarna till att Nätverket Rättfärdighet och Fred har bildats, och till att vi har grundat denna tidning, är för att koppla samman en beskrivning av de samhälleliga och miljömässiga problemen med en diskussion om lösningar på dessa. Snart kommer vi att här lägga upp vårt program för en realistisk lösning på klimatkrisen.

Sprid information om vår tidning till fler! Be dem googla på Rättfärdighet och Fred. (Facebook har spärrat vår länk.)

 

Bilaga:

Stora klimatnyheter i veckan som det ej rapporterats om vecka 8:

The Guardian:

February on course to break unprecedented number of heat records

Klimatgranskaren:

Troféjägare har skjutit 41 lodjursungar

DN:

Klimatkalkylen som regeringen inte visade

The Guardian:

Australia weather WA heatwave: Perth breaks records with seven February days above 40C

The Guardian:

World’s largest oil companies have made $281bn profit since invasion of Ukraine

Tidningen Syre:

Fler än många tror vill bekämpa klimatförändringarna

Klimatgranskaren:

Klimatet skenar – flyget får nya miljarder

The Guardian

Growth in CO2 emissions leaves China likely to miss climate targets

Expressen:

Pourmokhtaris lögner kväver hela samtalet

Aftonbladet:

Folket redo att betala för att rädda klimatet

Nature.com:

Globally representative evidence on the actual and perceived support for climate action

The Guardian:

Abandoned pipelines could release poisons into North Sea, scientists warn

The Guardian:

Antarctica sea ice reaches alarming low for third year in a row

Klimatgranskaren:

Klimatministerns trixande är allvarligare än du tror

Klimatgranskaren:

”Sverigekortet” billigare att införa än sänkt bensinskatt

DN:

Ville skynda på klimatåtgärder – fick inte uppdraget som regeringens utredare

DN:

Klimatministern: ”Vi vill ha mer skogsindustri – inte mindre”

Aftonbladet:

Glaciärerna smälter – nu vill Alperna införa kvoter för skidåkning

DN:

Alex Schulman: Jag ville kasta tv:n i väggen när jag såg Romina Pourmokhtari

Aktuell Hållbarhet:

Mattias Goldmann: Klimatplanen och verkligheten – sex stillsamma slutsatser

The Guardian:

A Trojan horse of legitimacy’: Shell launches a ‘climate tech’ startup advertising jobs in oil and gas

The Guardian:

Public transport workers join climate activists for week of strikes across Germany

Christer
Christer Bergström

You May Also Like

More From Author